Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Stort intresse för samtal om staden som varumärke

platsvarumärke

Under tisdagen den 24 februari hölls samtal kring platsvarumärke i offentlig sektor på Campus Helsingborg. Varför ska man varumärka städer? Vad säger forskningen och praktiken om metoder och effekter? Med dessa frågor kickade Jesper Falkheimer, Professor i strategisk kommunikation tillika rektor för Campus Helsingborg, igång det två timmar långa panelsamtalet mellan forskare vid Lunds universitet och personer som arbetar med platsutveckling och kommunikation.

Att varumärkeskommunikation är någonting positivt kunde paneldeltagarna enas om, likaså att det alltid finns många bilder och berättelser om en stad. Men hur arbetet bör gå till, skilje deltagarna åt.

- Varumärkesarbete måste börja i praktiken och i människors vardag, sa Cecilia Cassinger, forskare på Institutionen för strategisk kommunikation. Det är en dynamisk process som syftar till att skapa en gemensam kultur och identitet som exempelvis kan motverka segregation.

Johan Anselmsson, forskare på Ekonomihögskolan menade att ett nedifrån och upp-perspektiv kan kompletteras med ett strategiskt perspektiv där olika grupper identifieras utifrån behov och intressen. Kommunikationen kan då riktas till olika intressenter och effekten blir enklare att mäta.

Inom Helsingborgs stad har man satsat stort på varumärkesarbete, bland annat genom att anställa fler kommunikatörer. Micco Grönholm, Helsingborgs kommunikationsdirektör, motiverade satsningen genom att framhålla att varumärkesarbete handlar om att forma sitt eget rykte.

- Ska vi aktiva arbeta med vårt rykte eller ska vi bara låta det hända? frågade han retoriskt.

Samtidigt som Grönholm lyfte fram stadens satsningar på medborgardialog och helsingborg.com, menade Jörgen Eksell, forskare på Institutionen för strategisk kommunikation, att en övertro på samskapande eller co-creation bygger på en strategi som syftar till att rationalisera bort arbete och betraktar medborgare som kunder.

I slutet av debatten kunde paneldeltagarna enas om att städers varumärkesarbete till stor del är ett nollsummespel, men att det var svårt att se till vad alternativet skulle vara. Städer konkurrerar om samma arbetskraft, investerare och turister.

När mentorn Falkheimer avslutande ställde han frågan om vilken svensk stad som har ett utmärkande starkt varumärke, och här nämndes exempel som Lund i söder och Jukkasjärvi i norr.

- Jag kan inte svara på vilken stad som har ett starkt varumärke, sa Cecilia Cassinger. Men om jag skulle nämna en stad som jag kan tänka mig att flytta till så är det Skellefteå. De har ett spännande musikliv och har arbetat bra med varumärkesambassadörer med stark förankring i staden och människors vardag.

 

Se hela samtalet på: http://bambuser.com/channel/helsingborg

 

Text: Maria Rosén