Det har varit spännande att få ta del av alla goda reflektioner på slutrapporten Den kommunikativa organisationen. Några har publicerats på Sveriges kommunikatörers webbplats. Andra har vi fått ta del av när vi har presenterat slutrapporten. Just så skapas ny kunskap – i samtal mellan människor med olika erfarenheter, kompetenser och intressen. Vi har tagit med oss många kloka tankar och idéer, men här begränsar vi oss till tre:
Modern ledningsfilosofi och den kommunikativa organisationen går hand i hand.
Det är tydligt att den kommunikativa organisationen som ideal inte är något sidospår (som kommunikation många gånger uppfattas). Den kommunikativa organisationen ligger helt i linje med en modern syn på ledarskap, där betydelsen av meningsskapande understryks. Tillitsbaserad ledning, agila arbetssätt, tjänstelogik, självstyrande team är exempel på moderna ledningsfilosofier.
Är det då viktigt att lyfta fram den kommunikativa organisationen? Blir det inte bara ytterligare ett begrepp som konkurrerar med andra "modeord" som serviceorganisationen eller den lärande organisationen har personer undrat. Poängen med att belysa och diskutera den kommunikativa organisationen är att vi utgår från att kommunikation skapar organisationer – att det faktiskt inte finns någon organisation utan kommunikation. Ska vi verkligen lyckas realisera moderna ledningsfilosofier måste vi utgå från att kommunikation är pudelns kärna.
Komplexifiera för att utveckla och bryta mönster.
I rapporten slog vi ett slag för att komplexifiera kommunikationen snarare än att simplifiera. Redan 1983 varnade PR-gurun James Grunig kommunikatörer för att endast se kommunikation som en fråga om att arbeta med kanaler och sprida information. Enligt Grunig måste en excellent kommunikationsavdelning vara lika duktig på taktiska som strategiska arbetsuppgifter. Vi instämmer! Men vi inser också att det kan skapa en känsla av osäkerhet, otydlighet och förvirring (inte minst kring vad det egentligen innebär att arbeta strategiskt). Risken är att vi då tar till gamla välkända recept, modeller och verktyg som skänker trygghet. Men det är ingen hållbar lösning. Komplexa problem kräver komplexa lösningar! Det gäller istället att vara modig och bryta de gamla föreställningarna och arbetsmönstren för att kunna föra positionerna framåt.
Vi vill därför inte erbjuda några enkla, färdigtuggade lösningar. Det måste var och en utveckla inom sin organisation. Helt enkelt för att förutsättningar ser så olika ut. Samtidigt så betonar vi gärna att tudelningen mellan strategi och hantverk är feltänkt. Vi lär oss genom att göra och vår studie visar också att det finns tydliga förväntningar på att kommunikatörer faktiskt producerar kommunikation. Detta är ingen motsättning, som vi ser det – att komplexifiera innebär inte att vi sätter oss i ett högt torn och tittar ner på verksamheten, utan att vi inser att alla kommunikationsproblem kräver både komplex belysning och genomförande av hantverksinsatser (gärna löpande, strategiskt improvisatoriskt och med en innovativ approach).
Uppföljning och analys – för att lyssna, men också arbeta professionellt.
Att satsa stora resurser på att synas och nå ut, utan att följa upp och lyssna på hur kommunikationen tas emot framstår som paradoxalt – för att inte säga fruktlöst. Många reaktioner på forskningsprojektet har handlat om att vi i våra organisationer måste bli bättre på att lyssna – både inåt och utåt. Det finns många sätt att lyssna, men vi vill slå ett extra slag för att lyssna genom att undersöka och analysera kommunikationsprocesser.
Resultaten visar att kommunikatörer ser mätning och uppföljning som ett viktigt förbättringsområde, men samtidigt läggs det lite resurser på det. Tillgången till big data kanske kan hjälpa oss en bit på vägen, men samtidigt måste denna data tolkas och analyseras för att den ska bli användbar. Vi tror också att det behövs ett breddat register av metoder för att utveckla uppföljning, mätning och analys av kommunikationsprocesser. Nya digitala metoder och verktyg ger helt nya möjligheter att få snabb återkoppling, men också underlag för bättre analyser av hur kommunikationen uppfattas. Då kan vi öka förståelsen för kommunikation, men också skapa mer effektiv kommunikation.
Om framtiden...
Tiden är nu mogen för nästa steg i professionaliseringen av kommunikatörsyrket. Förutsättningarna är utomordentliga med de större förändringar som organisationer står inför – digitalisering, hårdnande konkurrens och ökade förväntningar på aktivt medarbetarskap. Samtidigt vet vi att både chefer och medarbetare ser kommunikation som en viktig framgångsfaktor för organisationen. Detta är för kommunikatörer en strålande möjlighet. Låt oss ta till vara den här möjligheten och tillsammans fortsätta denna spännande professionaliseringsresa! För egen del arbetar några av oss, med stöd av Lunds universitets innovationsstöd, nu med att ta forskningen vidare till en kommersiell tjänst genom att bilda ett bolag som vi hoppas kunna lansera under hösten 2019.
Text: Mats Heide, Charlotte Simonsson, Howard Nothhaft, Rickard Andersson, Sara von Platen & Jesper Falkheimer, forskare vid Institutionen för strategisk kommunikation, Lunds universitet.
