Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ryktesspridning på sociala medier ökar otryggheten i våra städer

ryktesspridning

Otrygghet är ett politiskt slagträ i valet – även i Helsingborg. Cecilia Cassinger och Ola Thufvesson skriver på kultursidan i Helsingborgs dagblad (4/9-2018) att rykten som får stor spridning och tillskrivs betydelse inte alltid är baserade på faktiska händelser.

I en ny undersökning som forskarna har utfört vid institutionen för strategisk kommunikation tillsammans med Jörgen Eksell och Maria Månsson, visas hur ogrundad rädsla nu även sprids digitalt. Även om det naturligtvis är svårt att säga vad som skapar självupplevd otrygghet, Cassinger och Thufvesson skriver att fysiska trygghetsåtgärder i stadsmiljön för att förebygga brott, våld och terrorattacker, såsom starkt upplysta parker utan buskar samt övervakningskameror, betonghinder och fler poliser, endast ökar känslor av trygghet i begränsad utsträckning. Dessa åtgärder behöver kompletteras med kommunikationsinsatser som kan fånga upp och motverka den ryktesspridning som idag sker snabbare och på global nivå i digitala medier, vilket ökar dess komplexitet och gör den svår att kontrollera. Ett sätt för kommuner att motverka att digitala rykten får fäste och upplevd otrygghet förstärks är att främja en levande stadsmiljö som bejakar fysiska möten och samtal mellan människor. Det digitala får aldrig bli annat än ett komplement till det riktiga stadslivet.