Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Så vill lobbyisten vara politikernas vänner bakom EU-kulisserna

cn

Lobbyister jobbar aktivt för att hitta kreativa sätt att påverka politiker. Helst vill de bli sedda som vänner. Den lagstiftning som finns för att reglera lobbying i EU täcker inte in hur det fungerar i praktiken. Det visar Camilla Nothhaft i sin avhandling vid Örebro universitet. Camilla Nothhaft jobbar som forskare och lärare på Institutionen för strategisk kommunikation.

Camilla Nothhaft har forskat om hur professionella lobbyister i Bryssel arbetar. Hon har tittat på hur, var och under vilka villkor lobbyister och politiker möts, och vad som händer då.

Tidigare forskning på området har ofta tittat på andra aspekter av lobbying än själva samtalet mellan lobbyister och politiker och när det diskuteras finns det en tendens att se kommunikationen mellan de två grupperna strikt som en överföring av information.

– Min forskning visar att den aktuella lagstiftningen som är tänkt att reglera lobbyingen i EU inte täcker hur det fungerar i praktiken. En stor del av lobbyingen sker utan att parterna uttryckligen tänker på att det faktiskt är lobbying som pågår och rollerna är ibland även otydliga, säger Camilla Nothhaft.

Under en vecka var, från morgon till sen kväll, skuggade hon sju lobbyister och Europaparlamentariker för att på nära håll se allt som skedde. Ett 40-tal intervjuer gjordes också.

– Det mest intressanta resultatet är att jag kan visa på kreativiteten hos lobbyisterna för att sticka ut och framstå som något mer än vilken lobbyist som helst. De arbetar för att etablera relationer till politikerna där deras position som påverkare trängs undan till förmån för andra roller i relationen. Ett exempel jag såg är att de vill vara en vän som hjälper till, säger Camilla Nothhaft.

Hon kunde i sin studie också visa på att lobbyisterna försöker framstå som jämlika parter med politikerna, med samma intresse. Syftet tycks vara att de vill kunna träffa politikerna under andra former och i andra roller än i de tydliga lobbymötena som sker på parlamentarikernas kontor.

Lobbyisterna använder skilda strategier och etablerar relationer till politiker med mål att skapa tillfällen för gemenskap bakom kulisserna. Där råder andra regler än i det offentliga mötet.

– Där kan lobbyisterna inte enbart få tillgång till underliggande information. De kan även förhandla sig till möjligheter att samarbeta med politiker på jakt efter olika men delvis överlappande agendor. Lobbyisterna och politikerna kan på så sätt arbeta tillsammans för att nå sina respektive mål.

– Det förvånade mig att det var betydligt mer samarbete mellan lobbyisterna och politikerna än jag förväntat mig. De hjälper varandra och arbetar mycket ihop, säger Camilla Nothhaft.

Hennes resultat har redan diskuterats på ett möte i Bryssel på Globe EU, och Camilla Nothhaft hoppas att det kan ligga som underlag också i EU-institutionerna i samband med diskussionerna kring ny reglering av lobbyingen i Bryssel.

Faktaruta

Vid ett seminarium den 10 maj vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm, kommer Camilla Nothhaft att berätta om sin forskning och de oskrivna regler som finns mellan lobbyister och politiker. Seminariet mynnar ut i diskussion runt frågorna: Är det möjligt att skapa smarta statliga system som inte påverkas av mänsklig verklighet? Om mer komplexitet, mer revision och mer kontrollerad insyn inte nödvändigt skapar ökad öppenhet i sig: Hur kan ökad öppenhet åstadkommas?