Forskare undersöker svensk krisberedskap för små kärnkraftverk

Publicerad 22 februari 2024

En konceptmodell av en småskalig modulär kärnreaktor. — En AI-genererad konceptmodell av en småskalig modulär kärnreaktor.

Småskaliga kärnkraftverk är under utveckling och kan få en betydande roll för Sveriges framtida energiförsörjning. Fler kärnkraftverk kräver utökad krisberedskap för att hantera kärnkraftsolyckor. Nu utreder forskare vid Lunds universitet förutsättningarna för svensk kärnenergiberedskap.

Små modulära kärnreaktorer (SMR) blir en allt mer realistisk del i att göra Sveriges energisystem fossilfritt. Den småskaliga kärnkraftstekniken är flyttbar och förväntas producera 50–300 megawatt, jämfört med de stora stationära reaktorernas effekt på 400–1600 megawatt.

Olika SMR-tekniker är under utveckling och energiindustrin hoppas att lägre effekt och mindre storlek ska innebära högre säkerhet. Ett exempel är ett system som kyler sig själv vid ett driftstopp, utan att använda vatten eller el utifrån. Målet är att driften ska fungera utan större ingrepp och utesluta den mänskliga faktorn. Med gedigna, inbyggda säkerhetsfunktioner kan det bli möjligt att placera reaktorerna nära tätbebyggda områden eller energikrävande industrier.

Införs små kärnreaktorer i Sverige behöver berörda kommuner och regioner ändå beredskap att hantera kärnkraftsolyckor och utsläpp av radioaktiva ämnen. Även energibolagen som äger kraftverken och de hushåll och industrier som får sin el från dem behöver ha krisberedskap.

Därför finansierar Strålsäkerhetsmyndigheten fem forskare vid Lunds universitet för undersöka förutsättningarna för kärnenergiberedskap som kan hantera SMR. Forskarna är experter inom strålningsfysik, kärnfysik, strategisk kommunikation, språkvetenskap och risk- och säkerhetshantering. Vilka orter som ingår i studien är inte färdigt, men forskarna fokuserar på områden med erfarenhet av kärnenergianläggningar eller uttalat intresse av SMR.

I studien intervjuar de räddningstjänst, representanter för sjukhus, industrier och energiproducenter och elkunder om hur de uppfattar sina roller i krisberedskapen och vad de vet om kärnkraftstekniken. Forskningen ska identifiera gemensamma och motstridiga intressen och undersöker parternas samarbetsvilja att utveckla lokal SMR-beredskap. Utifrån resultaten kan forskarna förmedla hur Internationella atomenergiorganets rekommendationer kring krisberedskap kan tillämpas i Sverige.

Forskningsprojektet ”ESMOR: Emergency preparedness for Small MOdular nuclear Reactors (SMRs)” pågår åren 2024-2027.

Besök Lunds universitets forskningsportal för mer information.

Forskarna i projektet

Christopher Rääf, forskningsledare och professor i medicinsk strålningsfysik.
Åsa Thelander, assisterande forskningsledare och docent i strategisk kommunikation.
Åsa Ek, docent som forskar inom området människa, teknik, organisation (MTO-faktorer) relaterat till risk- och säkerhetshantering.
Kristina Eriksson Stenström, professor i kärnfysik som undersöker utsläpp av radioaktiva ämnen.
Henrik Rahm, docent i nordiska språk och forskar om språkbruk i sociala sammanhang.