Nils Gustafsson och Anamaria Dutceac Segesten har bidragit till en artikel om användningen av ordet "polarisering" i svenska tidningar och tidskrifter under 2010-talet. Studien gjordes genom att kombinera retorisk analys och beräkningsmetoder och visar att ordet ökade fyrfaldigt i tryckta medier mellan 2010 och 2021. Totalt förekom det nästan 33 000 gånger under perioden. Ökningen var särskilt tydlig under 2016, i samband med det amerikanska presidentvalet och ankomsten av ett stort antal flyktingar från Syrien till Europa.
Forskarna fann att betydelsen av polarisering gradvis förändrades under 2010-talet. I början av decenniet använde skribenter ordet för att beskriva specifika situationer eller debatter som präglades av konflikt. Från 2016 blev ordet vagare, mer tvetydigt, och ett sätt att retoriskt förstärka narrativ.
"Om man ser polarisering som något som är naturligt i dagens samhälle kan det leda till att man fokuserar mindre på de faktiska konflikterna. Om ordet används på det sättet, kan det leda till att konflikter betraktas som uttryck för polarisering istället för att se dem som uttryck för materiella eller politiska olikheter” skriver forskarna i artikeln.
Ungefär hälften av gångerna använde svenska medier polarisering i samband med amerikansk politik. Resten av gångerna handlade det om alla andra länder eller om svensk politik.
Forskarna studerade vilka betydelser svenska tidningar tillskriver polarisering och hur skribenter använder ordet. Studien fann en tydlig skillnad mellan hur ordet används beroende på om texten handlar om samhällsfrågor i USA eller Sverige. I artiklar om USA:s samhälle och politik används polarisering som ett affektivt ord som uttrycker negativa åsikter om politiska motståndare och grupper i utanförskap. I tidningsartiklar om politiska och sociala frågor i Sverige betyder polarisering ofta ett ideologiskt avstånd mellan olika politiska preferenser.
"Vi kan dra slutsatsen att den svenska mediebevakningen framför allt porträtterar USA som en plats präglad av polarisering, och att den amerikanska polariseringen främst beskrivs som känslomässig. Å andra sidan framställs inte svensk politik som lika polariserad som den i USA; när polarisering uppstår i Sverige handlar det oftast om sakfrågor som inkomstskillnader eller invandring", skriver forskarna.
Läs artikeln "The uses of the term polarisation in Swedish newspapers, 2010–2021" på sciendo.com.