Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Pristagarna Emma och Linda: "Vi såg ungdomarnas aktivism som ett tydligt exempel på hur kommunikativa insatser kan ge verklig effekt"

emmalinda
Emma Svensson (t.v) och Linda Åström

Under förra veckans examensceremoni för våra kandidatprogram på Helsingborgs Arena tilldelades Emma Svensson och Linda Åström Institutionens för strategisk kommunikations hedersomnämnande för bästa examensarbete. Ett arbete som tar sin utgångspunkt i aktivismen efter förra årets skolskjutning i Parkland, Florida - en händelse som fått stor uppmärksamhet inte bara i sig själv utan också för hur protestaktionerna kommunicerades. Jag bad Emma och Linda svara på några frågor om sitt arbete och några nyckelfaktorer för att få till ett framgångsrikt examensarbete.

Emma från Löddeköpinge och Linda från Malmö valde att göra sitt examensarbete tillsammans. När jag frågar dem varför de från början sökte till kandidatutbildningarna i strategisk kommunikation så får jag något olika svar. Emma fick upp ögonen för kommunikation och hur den kan användas för att nå en specifik målgrupp när hon efter gymnasiet jobbade utomlands och Linda ville hitta en bred och internationellt gångbar utbildning som kombinerar kreativitet och analytiskt tänkande. Och trots att de faktiskt gått olika program – Emma har läst kandidatprogrammet i strategisk kommunikation och digitala medier och Linda kandidatprogrammet i strategisk kommunikation – så går det alltså utmärkt att göra ett lyckat examensarbete tillsammans.

Ert arbete heter “From ”thoughts and prayers” to change in structural layers? En kvalitativ fallstudie om aktivismen som följde skolskjutningen i Parkland, Florida, USA". Hur föll valet på just detta?

- Vid tidpunkten då vi skulle välja ämne skedde skolskjutningen i Parkland, Florida, som väckte stor uppmärksamhet, inte bara i USA men även i Sverige. I svenska nyheter berättade utrikeskorrespondenter att de överlevande ungdomarna, bara dagarna efter skolskjutningen, talade direkt till kamerorna där de undanbad politikers “thoughts and prayers” och istället krävde förändring av vapenlagarna - något man inte sett prov på tidigare. Vi följde aktivt ungdomarnas kommunikation, både i traditionella och sociala medier, och insåg snabbt att deras aktivism visade prov på ett unikt fall. Mot den kunskap vi fått från vår utbildning angående hur kommunikation kan användas för att göra skillnad i samhället tyckte vi att detta fall var väldigt intressant att studera närmare. Vi såg ungdomarnas aktivism som ett tydligt exempel på hur kommunikativa insatser kan ge verklig effekt och faktiskt leda till förändring på olika samhälleliga plan, både politiskt och ekonomiskt.

I korta drag, hur har arbetet utförts?

- Vi lade stor vikt vid vår föranalys för att få en god överblick av fallet, vilket innebar en hel del mind-maps! Därefter kunde vi fokusera på de delar vi ansåg mest intressanta och binda dessa till relevanta teorier. Vi pendlade hela tiden mellan empiri och teori och följde således ett abduktivt tillvägagångssätt. Genom hela arbetet har vi suttit tillsammans för att kontinuerligt kunna bolla idéer och stämma av med varandra i stunder av tvivel. Slutligen har vi hela tiden haft koll på vad som måste göras när och satt tydliga delmål för deadlines.

Hur tänker ni att ert examensarbete kan göra nytta även utanför universitets väggar?

- I och med att sociala och digitala medier har blivit en så naturlig del av den västerländska vardagen är det intressant att se hur digitala influenser påverkar omvärlden i stort. Vårt arbete ger en inblick i hur digitala medier kan användas för att påverka förändringar i samhället och att digital aktivism kan ha en inverkan på politiker samt företag i näringslivet. Vår studie visar även prov på hur viktigt det är att kunna vara agil och kommunicera mer improvisatoriskt i dagens samhälle. För att kunna göra det bör man som organisation, företag, aktivist-grupp, osv, ha ett kortfattat och tydligt syfte som underlättar kommunikation utifrån kontextuella faktorer. Det kan även vara fördelaktigt att göra en kontinuerlig omvärldsbevakning för att avgöra vad som kan nyttjas kommunikativt.

Hur viktigt är personkemi och samarbete för att få till ett bra examensarbete tillsammans?

- Vi tror att en bra personkemi är viktig för att underlätta en öppen och transparent kommunikation, både för att kunna planera arbetet och ge varandra konstruktiv kritik. För ett välfungerande samarbete tror vi även att ens respektive ambitionsnivå för arbetet bör diskuteras tidigt för att undvika att arbetet inte blir ojämnt fördelat. Vi är goda vänner och har samarbetat i flera projekt förr, vilket gjorde att hela processen blev både enklare och roligare!

Vad har ni för planer nu när tagit examen?

Linda: - I höst ska jag åka till New York och vara praktikant på kommunikationsavdelningen vid Sveriges representation i FN. Det ska bli spännande!

Emma: - Jag har blivit antagen till magisterutbildningen International Marketing and Brand Management med inriktning Strategies for Brands and International Markets, vilket jag verkligen ser fram emot då jag vill lära mig mer om marknadsföring. 

Har ni något råd att ge framtida studenter kring hur man planerar och utför sitt examensarbete?

- Vårt råd är att välja ett ämne som ni verkligen tycker är intressant! Då blir det mycket lättare att sitta alla de timmar som en faktiskt måste sitta. Dock är det viktigt att det finns ett problem inom ens intresseområde så att man har en tydlig frågeställning att arbeta utifrån. Dessutom ska man inte vara rädd för att lägga mycket tid på tankeverksamheten och strukturen innan man börjar skriva. På så sätt har man en relativt klar bild av vad man vill förmedla med uppsatsen när man väl sätter igång att skriva.

Ladda ner uppsatsen här.

 

Intervju & foto: Ola Elleström